Mer energi i vardagen - enklare än du tror

Under mina år som rektor i förskolans värld kunde dagarna kännas som en virvelvind utan paus. Tidiga morgnar med skratt och tårar innan frukost, ständiga avbrott för att trösta en ledsen unge eller hejda två vildingar i en kappkörning över mattan. När klockan äntligen visade eftermiddag och ljuden tystnade, märkte jag hur axlarna satt fast runt öronen, hur hjärnan vägrade sluta snurra och hur stressen rev i min kropp. Det var först efter min tredje utmattning jag förstod vad som hände i mig och det var först då jag kunde göra något åt det.

Varför energiflödet är värt att uppmärksamma

Energiflöde är inte någon fluffig idé. Det är hur vi rör oss fritt mellan tanke, känsla och handling i vår vardag. När den inre kraften strömmar obehindrat känner vi oss alertare, mer närvarande och bättre rustade för livets upp- och nedgångar. Men stress, gamla mönster och ouppmärksammade känslor lägger sig som stenar i floden av energi. Det kan vara en gnagande oro inför ett möte, en känsla av otillräcklighet eller känsla av att vara irriterad på allt och alla. Även kroppen talar till oss: ett hjärta som klappar för snabbt, en mage som knyter sig eller en stel nacke.

När jag själv började möta de här symptomen med nyfikenhet istället för att ignorera dem öppnade jag dörren till en annan möjlighet. Genom att lyfta blicken från att bara “klara av” dagen, och istället medvetet stanna upp  och utforska lärde jag mig att se de små signalerna i tid. Det gav mig en chans att välja annorlunda och att agera utifrån vad jag behövde, inte bara vad som förväntades.

Fyra enkla övningar för vardagsenergi

Andningsankaret
När?
Morgon, lunch eller mitt i ett möte.
Hur? Sätt dig ner, lägg en hand på magen och följ andetaget in och ut i exakt tio andetag. Observera hur luften känns mot näsan, hur bröstkorgen rör sig, men försök inte förändra andetaget. Efteråt brukar jag möta världen med några färre tankespår.

Energi­pekaren
När?
När du känner dig “off” utan att riktigt kunna sätta fingret på varför.
Hur? Blunda eller låt blicken vila på en punkt framför dig. Skanna kroppen uppifrån och ner tills du känner en liten motståndskänsla – en klump i magen, ett tryck i pannan eller spänningar i käkarna. Föreställ dig att du pekar med ditt inre fokus på just den platsen och andas sedan med fokus på området så att du med din andning löser upp motståndet.

Stående paus
När? Efter att ha suttit vid din arbetsplats aningens för länge.
Hur? Ställ dig med fötterna höftbrett isär. Skaka lätt på armar och ben som om du vore i slow motion. Känn gravitationen genom fötterna, låt axlarna dunsa neråt och gäspa medvetet. Ibland räcker en sådan kort sekvens för att släppa kvarvarande spänning.

Micro reflektioner
När? Vid kaffemaskinen, i kön eller precis innan du somnar.
Hur? Ta en liten stund och fråga dig själv: “Vad kände jag för tio sekunder sedan?” och “Vad känner jag nu?” Notera skillnaden. Bara genom att sätta ord på förändringen blir du medveten om energins rörelse i dig.

Att göra energiarbete till en vana

Det handlar inte om att lägga timmar av stillhet på yogamattan (även om det kan låta lockande är det ofta svårt att ge plats åt i vardagen), utan om att smyga in små pauser här och där. När du står i hallen och väntar på att ungarna ska ta på skorna, kör ett andningsankare. När du känner att något skaver, låt energi­pekaren guida dig till den punkt där du behöver släppa taget. På så vis smyger sig en energimedvetenhet in i din rytm utan att du behöver planera om hela kalendern.

Att odla sitt energiflöde är i grunden en fråga om omtanke. Du ger dig själv tillåtelse att pausa, känna och agera med klarhet. Precis som små frusna bäckar behöver droppande sol för att vakna, behöver din inre kraft endast en gnista av uppmärksamhet för att börja sjunga igen.

Börja idag: välj en av övningarna och ge dig själv fem minuter – eller fem sekunder om det är allt du har. Notera hur det känns i kroppen och i sinnet. Och kom ihåg: det är inte prestationen som räknas, utan nyfikenheten på din egen energi.

Föregående
Föregående

Hur mår de vuxna i barnens värld? – Om psykosocial arbetsmiljö i förskola och skola

Nästa
Nästa

När möten blir äkta